19 april 2007

Inför riksårsmötet

Nu är det snart dags. Idag håller jag och de övriga ombuden från Uppland på att organisera resan ner till Danmark för riksårsmöte utanför Sverige. Det här börjar bli stort nu. Blir det här det första året med direktsända mötesförhandlingar, tro? Hursomhelst kan man ju alltid hoppas att Expo inte släpps in på årets möte. Sverigedemokraterna har nog med fiender utan att släppa in dem på RÅ.

Jag ser att tidningen Fokus har börjat spekulera om maktstrider på riksårsmötet. Gratulerar. Det har varit maktstrider på varenda riksårsmöte sedan åtminstone 1998 (och det är ju ärligt talat lite av poängen med ett riksårsmöte - jag menar, vad ska man ha ett årsmöte till om man inte för en gångs skull kan låta medlemmarna vara rejält osams?) och jag gissar att det kommer att bli så nu med.

I väntan på årsmötet kan man kanske göra Gamla Gardet-testet (tack för det, Kastell/Windeskog!):

Tillhör du SD:s Gamla Garde?

1: Du argumenterar på årsmötet för att en person skall bli vald till styrelsen. Vilka argument använder du?
A: Du framhåller personens pålitliga och lojala karaktär, hans traditionsmedvetenhet och ideologiska kunnande och talar vackert om hans hårda och mångåriga arbete i sitt distrikt.
B: Du framhåller att han är kompetent, seriös och etablerad i samhället.

2: Du argumenterar på årsmötet för att en person INTE skall bli vald till styrelsen. Vilka argument använder du?
A: Du varnar för liberalisering och påpekar hans bristande erfarenhet och korta tid i partiet, med hänvisningar tio år bakåt till exempel på personer som kommit in för snabbt i partiet och vad de ställt till med.
B: Du varnar för sekterism och testuggande och ifrågasätter personens kompetens, samt påpekar eventuell förekomst i brottsregistret.

3: Vilket parti röstade du på innan du röstade på SD?
A: Centerpartiet, Socialdemokraterna eller har alltid röstat på SD.
B: Moderaterna, NyDemokrati eller Vänsterpartiet.

4: Massmedia angriper en känslig punkt i principprogrammet och saken tas upp till diskussion på årsmötet. Hur argumenterar du i den påföljande debatten?
A: "Vi måste lära våra företrädare att bättre argumentera för den här punkten, och eventuellt också göra en omformulering i texten. Men principen måste vara kvar, vi kan inte ändra vår ideologi på grund av påtryckningar från motståndare!"
B: "Vi måste så långt det är möjligt förminska våra motståndares måltavla och angreppsmöjligheter. Vi kan inte låta en enskild punkt stoppa våra tillväxtmöjligheter! Vi bör stryka den här punkten omedelbart!"

5: En partikamrat som röstar på samma sätt som du vid årsmötena gör något korkat som tas upp i massmedia. Hur agerar du?
A: Försöker stå solidariskt vid hans sida och i mån av möjlighet försvara honom utåt. Om det inte går så uppmanar du honom att avgå från sina officiella poster och ger honom en officiell reprimand.
B: Ser till att han omedelbart försvinner från alla officiella poster, skickar ut ett pressmeddelande där du "tar avstånd och fördömer i skarpaste ordalag" men håller fortfarande kontakten med honom och låter honom arbeta bakom kulisserna.

6: En partikamrat som INTE röstar på samma sätt som du vid årsmötena gör något korkat som tas upp i massmedia. Hur agerar du?
A: Uteslut honom!
B: Uteslut honom!

7: Kvinnor i styrelsen: Är de...
A: En mycket värdefull bonus om man kan hitta lämpliga kandidater, men inget vi skall eftersträva bara för att få feministiskt alibi.
B: En fullständig självklarhet! Ser bra ut på affischerna också, lockar många väljare.

8: Hur reagerar du på orden "etnicitet" och "repatriering"?
A: Inget särskilt, de har vi väl använt hur länge som helst?
B: Njaa... De är ju trots allt aaaningens belastade, så att säga... Ser inte bra ut i tidningarna om vi använder dem...

9: Anser du att det är extremt att kräva totalt utträde ur EU?
A: Är du dum eller?!!!
B: Inte direkt extremt... men det är inget krav som har något egenvärde i sig, inget vi får låta stå i vägen för våra tillväxtmöjligheter...

10: Vad tycker du om vår partisymbol [dvs. den gamla facklan]?
A: En vacker symbol för vår strävan efter frihet, och en som jag hoppas skall pryda många svenskars rockslag även om hundra år!
B: För all del, den är väl snygg... Men vi har väl ändå haft den rätt länge nu?

Om du har sex eller fler A-svar är det tillräckligt för att kunna räknas till Gamla Gardet och du är välkommen i klubben.

Vi ses på årsmötet!


29 mars 2007

Spärren är bruten

Så kom den då, den stora dagen. Dagen för Sverigedemokraternas första opinionsmätning med siffror över fyra procent. Det är knappt man vågar tro att det är sant. Det parti som jag gick med i hade opinionssiffror på ca 0,09%. Utvecklingen går framåt.

Gratulerar, Åkesson! Gratulerar, alla menige kämpar i ledet! Det här är en fin present inför årsmötet.



27 mars 2007

Vänstern vill inte ha ordning i skolan

Så, det är måndag kväll klockan 21.00. Alla i Uppsala kommunfullmäktige är trötta och debatten om borgarnas förslag till omdöme i och uppförande tragglar på. Alla vet hur det kommer att gå och precis som vanligt är det högvis med interpellationer på kö. Jag har precis bestämt mig för att gå hem lite tidigare och överlåta den sista timmen till vår suppleant, Jocke Hallin. Så går Rickard Malmström (mp) upp i talarstolen och gör mig urförbannad. Mitt anförande, i korthet:

”Bengt Sandblad (s) har ju egentligen rätt. Borgarnas förslag till omdöme i ordning kommer inte att lösa problemen i Uppsalas skolor. Det huvudsakliga felet med motionen är att den inte är tillräckligt långtgående. Det kommer alltid att finnas ett behov av att med tvångsmedel hålla ordning, tyvärr. Visserligen är det naturligtvis önskvärt med en god relation till eleverna och att skapa en vilja att lära sig (som socialisterna argumenterade för), men att tro att man kan komma dit enbart genom att le och se glad ut och hänvisa till ett luddigt definierat ”pedagogiskt ledarskap” (som miljöpartiet) är en ren önskedröm. Så god är inte mänskligheten.

Jag arbetar också inom skolans värld. Malmström säger att om en elev missköter sig är det lärarna som misslyckats. Jag undrar – om en elev har med sig en kniv till skolan och jag beslagtar den, är det då jag som lärare som har gjort fel? Om en elev slår ner en klasskamrat, är det mitt fel? Om elever konstant blir utmobbade av en klick i elevkåren, är det kollegiet man ska skylla på? Om en elev tar emot ett mobilsamtal på lektionen, är det då jag som ska hänga med huvudet och skämmas? Detta är ett rent barockt synsätt.

Denna motion (om ordningsomdöme) går inte tillräckligt långt. För min personliga del finge man gärna införa såväl skoluniform som ordningsbetyg och relegering, men i väntan på detta yrkar jag bifall till borgarnas motion. Någonstans ska man börja.”

Malmström försökte inte ens svara på allvar. Absurt nog gick sossarnas Lena Hartwig upp i talarstolen och talade om skolans misslyckande och hur allvarligt detta var. Jag påminde om att det var sossarna som varit den totalt dominerande politiska kraften under förra seklet, så är det någon man ska skylla för det misslyckandet så är det sossarna. Jag fick inget svar där.

Sen bröts mötet. Cirka 20 interpellationer bordlades och finns alltså kvar till nästa möte. Med den här takten tar det i snitt ett halvår för en interpellation att komma fram i dagordningen.

26 februari 2007

KF ikväll...

...tog tid. Som vanligt.

...hann inte med mer än en bråkdel av alla interpellationer. Som vanligt.

...fick fler inlämnade interpellationer än vad som avklarades.


Det är sent och det dags att hoppa i säng. Såhär efteråt vill jag ändå peka på en absurditet: det har häromdagen flaggats för ytterligare skolnedläggningar och att barnen skall bussas längre sträckor. Besparingsskäl anges, som vanligt. Ikväll på fullmäktige så inrättades några nya arvoderade poster i nämnderna, vilket ansågs betyda att mer pengar måste tillskjutas för politikerarvoden. Jag röstade för avslag och att dessa nya poster ska betalas med de pengar som redan finns. Jag förlorade, förstås.

Märkligt hur det alltid finns pengar till somliga saker, eh?

23 november 2006

Budget, budget, budget...

De senaste dagarna har jag grävt ned mig i Uppsala kommuns budgetförslag för 2007-2010.

Under tiden har UNT ringt och tjatat på mig om vilka frågor vi tänker ta upp på mötet. Artikeln som blev följden fick m-ledamoten Karolin Johansson att gå i taket: Oseriöst Larsson! utropar hon. Bättre kan du!

Javisst kan jag det! Naturligtvis kommer vi att lägga en del förslag i fullmäktige på måndag (jag har faktiskt precis skrivit ned lite ändringar som blev följden av vårt lilla gruppmöte i afton). Det sade jag också till journalisten som ringde mig igår, men som artikeln är skriven kan man onekligen tro att vi inte tänker lägga något förslag alls. Jag håller med om att man bör lägga egna förslag även om de säkerligen blir nedröstade med buller och bång.

Fast det är klart, även om du hade vetat det, Karolin, så hade du säkert hittat nåt annat att kritisera. Eller hur? :-)

Den här gången blir det ett rätt kortfattat förslag. Min målsättning är att vi ska kunna lägga fram en helt egen budget som åtminstone är lika bra som miljöpartiets 2009.

08 november 2006

Rättigheter och diskriminering

I går kväll blev jag intervjuad i lokalradion med anledning av de meningsskiljaktigheter jag har haft med partiledningen. Det var väl ganska väntat att något sådant skulle bli aktuellt någon gång under mandatperioden och en lång intervju blev det för att vara radio – 26 minuter. Vi får väl se hur många meningar det blir till slut. Hur som helst, jag fick faktiskt ett par frågor som fick mig att tänka efter lite. Vad är det jag tycker egentligen?

Fråga 1: Vad tycker om du allas lika värde?
Svar: Jo, i någon mening är alla lika värda förstås.
Motfråga: I någon mening? Vad menar du?
Svar: Jo, alla är lika mycket värda.

Ungefär så svarade jag i intervjun. Vad menar jag då? Jo, visst är det så att i en objektiv, detacherad mening så är alla människor lika mycket värda. Däremot så är det ju ofrånkomligen så att vi, var och en av oss, varje dag värderar varandra olika. När jag konfirmerade mig och deltog i värderingsövningar så var en av de mest intressanta frågorna den där gamla klassikern om vem man skulle låta leva i ett läge när man som kirurg måste göra en snabb prioritering – den gamla sjuka damen? Knarkaren med leverproblem? Den lilla flickan? Den medelålders familjefadern? Säkert har flera andra gjort samma erfarenheter.

Anta att jag befann mig i ett brinnande hus på väg att störta samman och bara hade tid att rädda en av två personer – min egen son eller, säg, Lasse Berghagen. I ett sådant läge så får jag nog lov att säga att hr Berghagens karriär skulle få ett tragiskt slut. Därigenom har jag ju faktiskt gjort en värdering av dessa människoliv som skiljer sig åt.

Däremot håller jag med om att man som politiker inte bör placera sig i en situation där man börjar värdera människor olika. Staten och politiker bör försöka utforma ett samhälle som är bra för alla medborgare, inte för enskilda medborgargrupper eller särintressen, hur välorganiserade och resursstarka dessa än må vara. Å andra sidan så är det inte svårt att hitta exempel på motsatsen. Är det någon som tror att en brottsutredning rörande någon anonym alkis som skjutits ned en vinternatt i Stockholm skulle få en hel avdelning krminalpoliser permanent satta på en tjugoårig brottsutredning på det sätt som Olof Palme fick?

Fråga 2: Vad har du för syn på diskriminering?

(här tar reportern upp mitt exempel om lesbianer på krogen)

Jag är själv inte riktigt nöjd med det sätt på vilket jag förde fram mitt svar i intervjun. Jag har röstat mot SD:s förslag till förbud mot diskriminering på vissa årsmöten och det är med tanke på att jag nog egentligen anser att det ska vara upp till privata arbetsgivare eller krögare att själva avgöra vem som skall anställas eller släppas in på krogen.

06 november 2006

Första kommunfullmäktige

Ikväll kom alltså den stora dagen - första mötet i kommunfullmäktige. På flera sätt påminde det om första dagen i en ny skola (och med tanke på mitt yrkesval så var känslan med andra ord inte alldeles obekant) - nya klasskamrater, en ny placering och så vidare. Karolin Johansson (m) har gjort samma jämförelse.

Å andra sidan fanns det ju skillnader också. Jag har hittills aldrig varit på någon skola där man på allvar måste ta med risken att bli överfallen före, under eller efter mötet i beräkningen. Visserligen hade vi inte fått några indikationer alls på att något kunde vara i görningen, men man vet ju aldrig. Extremvänsterns närvaro inskränkte sig till ett par slafsigt klädda aktivister som envisades med att fotografera mig och Jocke Hallin ur alla möjliga märkliga vinklar. Undertecknad blev istället intervjuad av UNT, Uppsalatidningen och Radio Uppland och det ska bli kul att se vad de gör av kommentarerna. Lite genant kändes det att sitta mitt lokalen under ålderspresidentens anförande och ha en fotograf smyga fram och klämma av några blixtar i ansiktet på en.

Själva mötet rörde mest formalia. Det handlade enbart om att välja fullmäktiges ordförande, kommunalråd och kommunstyrelse, poster som SD i Uppsala inte är i närheten av att konkurrera om. Jag nöjde mig med att lyssna med intresse den här gången.

Inför nästa möte 27 november finns det nog mer att ta upp och jag vill redan nu uppmana alla medlemmar som läser detta att höra av sig så att ni kan få veta vart vi har det förberedande gruppmötet. Alla medlemmar är givetvis välkomna.

Efteråt gick jag och resten av gänget till Odinslund för att beskåda högtidlighållandet av Gustaf II Adolfs dödsdag. Mycket stämningsfullt som alltid och jag passade också på att ställa en snabb fråga till hr Söderbaum ang. Förenade Monarkister och föreningens eventuella framtida verksamhet. De övriga i sällskapet valde sedan ett eftersnack på konditori, men som småbarnsfar var det läge att ta sig hemåt vid den tidpunkten. På det hela taget en lyckad kväll.

06 oktober 2006

En ny regering

Efter regeringsförklaringen och kommentarerna från morgonsoffan så kan jag säga att ledarskribenterna definitivt behöver lägga örat lite tätare mot marken. Lyssnade man bara på förhandstipsen så var det inte särskilt förvånande att få höra att Carl Bildt blir utrikesminister (läckte ut i Jyllandsposten igårkväll) eller att Anders Borg placeras som finansminister (tippat av Stigbjörn Ljunggren). Det är inte lätt för en utomstående att överblicka hela regeringen - SÅ god personkännedom har jag inte - men det är förstås en lågoddsare att partiledarna fick precis de poster tippats få sedan flera månader (Maud Olofsson näringsminister, Göran Hägglund socialminister, Lars Leijonborg utbildningsminister) eller att Littorin fick en plats i regeringen.

Den stora överraskningen för kommentatorerna i soffan var att Nyamko Sabuni utsågs till integrationsminister. Som Barbro Hedvall sa - varför öht ha en sådan ministerpost när det så klart markeras i regeringsförklaringen att integrationsfrågan handlar om arbete och sociala problem i stort? Kan inte dessa frågor hanteras av befintliga departement?

Svaret är enkelt: Sabuni är (för att spetsa till det) "minister för främlingsfientliga uttalanden." Hennes jobb i regeringen blir att med jämna mellanrum säga något om hur vi måste ställa krav på invandrarna och hur DÅLIGT det är med hedersmord. På så vis hoppas borgarna att de inte ska tappa väljare till Sverigedemokraterna och kanske delvis försvåra vårt riksdagsinträde nästa val.

Annars är jag vagt oroad av Littorins post som arbetsmarknadsminister. En partisekreterare på den posten tyder på att man vill ha en pålitlig, ideologiskt övertygad moderat partigängare på denna position. Undrar vad han tänker hitta på?

Slutligen: Göran Hägglund fick socialdepartementet, där familjefrågorna ligger. Tittar man på Valu så visade det sig att övriga borgerliga partiers väljare inte alls betraktade det som självklart att KD skulle ingå i regeringsunderlaget, gissningsvis för att de inte är särskilt liberala jämfört med resten av borgarna. Det blev också ett par höjda ögonbryn i morgonsoffan när detta kom på tal. Här har vi en inbyggd konflikt i regeringen som nog kan bli rätt hård, beroende på hur kristdemokratisk familjepolitiken tillåts bli.

30 september 2006

Åt den som har skall varda givet

I fredag publicerades min insändare om partistödet i Uppsala som Gunnar Hedberg svarade direkt på. Tyvärr redigerades halva insändaren bort, så här följer den i sin helhet.

Succé! För första gången någonsin väljs Sverigedemokraterna in i Uppsala kommunfullmäktige. Självklart är detta en stor stund för oss aktiva och vi kommer att göra allt vi kan för att genomföra det program vi gick till val på och representera våra medlemmar och väljare så samvetsgrant som möjligt är. Lika självklart är detta också något som våra politiska motståndare starkt tar avstånd ifrån. Med ett kommunfullmäktige där Sverigedemokraterna finns med så kan det ju kanske hända att de etablerade parterna ställs till svars för sina misslyckanden. Det är förstås inget konstigt att representanter för andra politiska partier tar avstånd från en nykomling - sådant hör till det politiska spelets regler. Det som är mer tveksamt är när man med hjälp av regeltrixande försöker hålla en motståndare borta från möjligheter att påverka politiken.

I mitten av veckan väckte den nya borgerliga majoriteten ett förslag om att den politiska sekreterartjänst som hittills varit garanterad samtliga partier i kommunfullmäktige skall tas bort - men enbart för Sverigedemokraterna. Den vaga ursäkten för detta är att vi skulle vara för små för att vara berättigade till ett sådant stöd. Beklagligt nog så är det uppenbart att det inte är vad som ligger bakom den här frågan. Om det verkligen vore så att det handlade om partistorlek så hade man mycket enkelt kunnat skriva in just detta i partistödsreglerna från början. Istället valde majoriteten att gå ut med det här förslaget efter valet - självklart i akt och mening att komma åt oss! Vid en rundringning till kommunalråden i resten av länet som Radio Uppland gjorde i dagarna så visade det sig att samtliga tillfrågade höll med om att det är synnerligen tveksamt att ändra på reglerna för partistöd i efterhand. Vad sänder det för signal till väljarna om det plötsligt börjar betraktas som acceptabelt att använda sig av regelverket för att sätta krokben för politiska meningsmotståndare?

Skulle förslaget från Alliansen gå igenom skulle vi i ett slag bli av med omkring 80 procent av vårt partistöd för perioden. Kommunallagen stipulerar tydligt att kommunala partistödsregler inte får utformas så att de gynnar eller missgynnar något enskilt politiskt parti. Om inte en förlust av 80 procent av stödet för enbart ett parti är att missgynna, så vet då inte jag vad som är det. Om den politiska sekreterartjänsten skall tas bort, så skall den tas bort för samtliga partier. De etablerade partierna har djupa fickor och kan säkert lösa finansieringen utan skattemedel och vi Sverigedemokrater får helt enkelt göra så gott vi kan.

Tråkigt nog blir man som Sverigedemokrat inte särskilt förvånad över den här typen av förslag. I mer än en kommun så har vi fått uppleva hur representanter för etablerade partier har ägnat sig åt liknande fiffel med valsystemen. Det vanligaste har varit att öka antalet valkretsar i kommunerna, vilket i praktiken tenderar att missgynna mindre partier i valen. Detta har också varit fallet i Uppsala fram till årets val, här i staden med det uttalade målet att hålla Sverigedemokraterna utanför fullmäktige.

Vi i Sverigedemokraterna skulle önska att man istället för att försöka komma åt oss genom att ändra politikens regler i efterhand försökte ta en öppen debatt mot oss. Om man nu är så säker på att vi är fel ute, varför då inte visa det i öppen diskussion? I sådana fall får väljarna själva avgöra huruvida vi är värda förtroendet att sitta i Uppsalafullmäktige. Det vore att föredra framför fult spel och snedvridna regler.

Joakim Larsson
Sverigedemokraterna

28 september 2006

Personrösterna

Dammet börjar lägga sig. Vi höll idag en första introduktion för våra nyvalda fullmäktigeledamöter så att de ska ha en sportslig chans att förbereda sig på vad som komma skall.

Ikväll sitter jag annars och kollar på personkryssen. Precis som väntat så är det Jimmie och Sten Andersson som dominerar stort. Jimmie har vunnit personvalet överallt utom i Malmö, där istället Sten Andersson vinner. Annars är Sten tvåa nästan överallt. I Norrbotten kommer Lars Isovaara precis förbi Sten, liksom Peo Ejderhall i Västra Götaland södra. Richard Jomshof blir inkryssad precis efter Jimmie i Blekinge. För egen del ska jag nog vara ganska nöjd med att jag bara får ett personkryss mindre än Sten Andersson här i Uppsala län (visserligen bara 2,19% vilket inte hade räckt för att flytta upp mig från nittonde plats, men ändå). Jag ser också att att jag hade klarat mig över personkrysspärren i landstingsvalet om vi hade nått 3% här. Tackar, tackar!

26 september 2006

Lamb of God

Jahaja, då har vi fått vår mest kände kommunfullmäktigeledamot hittills. Marilyn Manson fick en röst i Östhammar och hade alltså kunnat ta plats i fullmäktige där. Tyvärr verkar det som om han inte är skriven där och kan alltså inte ta mandatet. För säkerhets skull ska jag ta och skriva till honom och fråga. Jag får kanske anledning att återkomma... :-)

Nå, allvarligt talat fick vi alltså ett mandat i Östhammar som vi inte hade räknat med. Radio Uppland gjorde ett inslag där jag fick kommentera saken, men tyvärr ville de mest framställa saken ur negativ vinkel. De ringde upp statsvetaren Jörgen Hermansson, som i en kort kommentar föreföll mena att det här beteende var sabotage mot demokratin av oss. Det tyckte jag lät lite konstigt, så jag ringde upp honom - och mycket riktigt så var det ju inte precis så han sagt. Han menade att det var sabotage om vi skulle anmäla kandidater mot deras vilja (vilket vi inte har såvitt jag vet) och kanske sabotage från den enskilde väljaren om de skriver namn på skämtkandidater (vilket jag i och för sig håller med om). Däremot menade han att det inte var konstigt att det blev tomma stolar för ett nytt parti. Sådant händer, vilket var precis det jag sa till reportern också. Lyssna och döm själv!

25 september 2006

Mer fusk

Såg just kvällssändningen av TV4:s lokalnyheter. De etablerade partierna gör sitt bästa för att sänka oss - nu ändrar de på reglerna för stöd till politiska ungdomsförbunden också. Den intervjuade miljöpartisten Malmberg är inte lika slipad som sin moderate kollega Gunnar Hedberg. Han erkänner öppet att förändringen görs i akt och mening att strypa stödet till oss.

Absurt. Är det bara jag som känner att man inte vet om man ska skratta eller gråta åt eländet? Egentligen tycker ju jag att inget ungdomsförbund ska ha stöd, men det blir ju alldeles vridet om man gör om reglerna för att specifikt missgynna ett parti. *suck* Nåja, det verkar åtminstone klarna vilken taktik de siktar på.

Uppdatering 22:00...

Det verkar som om Malmbergs förslag röstades ned på fullmäktige ikväll. Fantastiskt. Det kanske något vett i folk ändå?

Valet är klart... eller är det?

*puh* De senaste timmarna har det ringt något otroligt! Det visar sig att vi kommer att få ett mandat i Heby och att det har skrivits till två kandidater på folkinitiativ. Den ene av dem förefaller också vara villig att ta mandatet och blev glatt överraskad när jag ringde och meddelade.

I Tierp löser det sig också. Vi hade ju bara ett namn på listan men fick två mandat. När länsstyrelsen nu gått igenom namnen så har det även där skrivits till namn. Det blev en äldre herre i Örbyhus som kommer att axla det ansvaret tillsammans med Kjell Hammarsten.

I skrivande stund verkar det också som om det har skett lite omskyfflingar på valsedlarna. I Enköping har Jan-Erik Roos gått förbi Evert Skirgård på personkryss och tar därmed platsen i fullmäktige.

Grattis till er alla tre!

Journalistkåren är förstås lite kritisk och menar att vi borde ha skrivit till fler kandidater på listorna, men det är väl bara att konstatera att våra väljarsympatier har vuxit snabbare än vad organisationen har hunnit med. Det är ju bara kul - värre om det var tvärtom, inte sant? :-)

P. S. Däremot verkar vi inte ta mandat i Östhammar. Efter vad jag kan se så fattades det ungefär 30 röster för att det skulle räcka. Hade vi haft en lista där så hade vi tveklöst kommit in där också. D.S.

Mandat i Östhammar?

Efter en närmare titt på Valmyndighetens hemsida så ser jag att det kanske kan bli mandat i Östhammar också. Vi hade ingen lista i Östhammar heller och det är kanske osannolikt att vi får så stor andel av rösterna i gruppen "Övriga partier," men möjligheten finns där....

En vecka har gått...

...och det har varit en hektisk sådan. Det blev intervjuer i båda lokaltidningarna, i radion och t.o.m. i TV4 Uppland. Jag fick också tillfälle till en kort debatt angående det lokala partistödet mot moderaternas kommunalråd Gunnar Hedberg (själva debatten börjar inte förrän en bit in i programmet). Kan ni tänka er, de vill sänka partistödet i efterhand för att vi inte ska få samma resurser! Man upphör aldrig att förvånas.

Tyvärr har jag haft omfattande datorproblem under perioden, så några nya postningar har det inte blivit. Jag får försöka ta igen det idag istället.

Mandat i Heby?

Nu är det spännande. Det kan hända att vi tar mandat i Heby kommun! Följ sammanräkningen här!

Blir det mandat, kommer det då att finnas någon som tar platsen? Om några timmar vet vi.

18 september 2006

Seger!

Nu, när den värsta yran efter valvakan börjar lägga sig, kan det vara dags med en första kommentar.

Vi satt på valvakan här i staden fram till elvasnåret innan vi alla begav oss hem till sitt. Jag blev uppringd flera gånger av lokalradion och UNT:s nätupplaga för kommentarer och fick vara med i den direktsända valvakan vid tvåtiden på natten - nå, kanske inte den bästa tiden för att nå ut, men ändå...

Här i Uppland tar vi alltså mandat i Tierp (2), Enköping (1), Älvkarleby (2, ökning med ett mandat sen förra valet) och Uppsala (1). Ja, preliminärt alltså. Jag minns 1998 i Tierp alltför väl för att ropa hej innan länsstyrelsen har räknat färdigt.

Idag har det ringt i princip konstant. Jag har gett två intervjuer till lokaltidningarna och ikväll kanske det blir lokal-TV om allt går som planerat.

22.20
Ikväll blev jag intervjuad av TV4 Uppland, som visst skulle sända inslaget imorgon bitti. Jag måste säga att jag nog tyckte att frågorna var en aning oväntade. Mycket krut lades på att reda ut vem den typiskt SD-väljaren är, och det är ju svårt att säga utan att göra en noggrann analys. Jag fick frågan "Är SD ett parti för lantisar?" med anledning av att vi visst gick bäst i östra landsbygden. Jag blev lite sur och sa något om att jag inte tyckte om när man rackade ner på landsbygdsbor, men jag tror inte att det blev särskilt bra. Jag behöver nog öva lite mer på TV-intervjuer, tror jag.

17 september 2006

Efter vallokalsrundan

Såja, nu är vallokalsrundan avklarad. Dags för lite mat innan man tittar till valsedlarna i eftermiddag och röstar själv.

Det är faktiskt ganska roligt att åka runt till lokalerna och träffa folk. Utanför en lokal i Nyby sprang jag t.ex. på folkpartisten Erik Ullenhag, som jag debatterade mot i Älvkarleby för några år sedan. Vi pratade lite och han trodde på alliansseger, förstås. Jag tror inte han kände igen mig.

Jag hann med att lägga ut i mina lokaler till prick 8.00 och bestämde mig för att ta en runda i resten av staden för att dubbelkolla utdelningen där. I Norra Löten hajade jag till när jag promenerade in i lokalen - en socialdemokrat som skulle kunna vara Tony Wiklanders okände tvilling står och delar ut valsedlar.

Olyckligtvis så tog mina landstingsvalsedlar slut under turen, så jag tänkte fuska lite genom att ta några partimarkerade valsedlar från vallokalsbordet och lägga bredvid våra personmarkerade. I en vallokal utspinner sig då följande konversation:

Valförrättare (V), barskt: Det där låter du bli!

Jag (J): Jomen, mina landstingssedlar tog slut och jag tänkte....

V: Det där låter du bli!

J: Jamen...

V: De där valsedlarna är mitt ansvar, så låt bli dem nu!


Först blev jag lite purken över valförrättarens oböjlighet, men sen insåg jag att han hade helt rätt. Om alla valförrättare var lika stränga som den här så skulle vi slippa problem med vänstergalningar som kastar våra valsedlar. Hatten av för valförrättaren i distrikt 71!

Nå, överlag verkar det som utdelningen har funkat bra. De flesta blev klara med sina turer vid 09.00-09.30, och det torde enbart vara de yttersta landsbygdsdistrikten som ännu inte har fått valsedlar.

Nu gäller det!

Jag hinner precis hälla i mig en kopp kaffe innan det är dags att sticka iväg till den första vallokalen för att lägga ut valsedlar. Nu börja valpressen lätta litet - allting som kan göras är gjort, och nu är det väljarna som bestämmer.

16 september 2006

2,8% i TEMO

...och imorgon är det valdag. Jag är alldeles kallsvettig. Räcker det här ända in till Helgeandsholmen? Valvakan här i Uppsala blir något alldeles extra. Lokalradion och TV4 Uppland har redan hört av sig och vill veta var vi håller hus om det blir storseger.

Idag ska vi leverera valsedlar till alla de aktivister som velat hjälpa till med att lägga ut i vallokalerna. Vi ses i Uppland!