Historiens vingslag

Ikväll satt jag i ett rum fyllt med människor som mycket fokuserat lyssnade på ett föredrag om bästa sättet att bekämpa mig. Tidningen Expo var i stan, och arbetarrörelsen var bekymrad. ABF hade dragit samman en icke föraktlig del av stans aktiva socialdemokrater för att lyssna till Kajsa Lindohfs redogörelse för vilka Sverigedemokraterna är och vilka argument man kan använda emot oss.

Som jag satt där, så flög mitt sinne tillbaka till ett annat rum, ett annat föredrag, en annan organisation men samma tidning år 1996. En yngre och 15 kilo lättare Jocke hade gått på ett föredrag hållit av dåtidens hjärna bakom Expo - Stieg Larsson. Allt kändes mycket bekant, av ett mycket enkelt skäl - i stort sett samma budskap fördes fram 1996. Det är viktigt att ta debatten med oss. Det är viktigt att syna oss i sömmarna. Det är viktigt att ta det här på allvar. Det är viktigt att ta en diskussion om värderingar med missnöjda väljargrupper.

Det var också många frågor som var desamma - var får de sina pengar ifrån? Kan inte facket göra något? Vem blir egentligen sverigedemokrat? Ska vi inte ta och avslöja vilka rasister de är?

Det verkar som om våra motståndare inte har kommit på något nytt argument alls på elva år. Vad mer kan en nationalist begära?

Kommentar från sidlinjen

Tusan också. Jag skulle ha farit till Halmstad för partiets kommunkonferens den här helgen, men tyvärr sätter hälsan stopp denna gång. Synd.

Hursomhelst, vad jag kan utläsa av det nya förslaget till kommunpolitik för SD ser ganska bra ut. Möjligen finns en del detaljer här och där som jag är lite tveksam till, men i stort sett är jag nöjd. Det finns förstås en sak som oroar mig mer än resten, och det är att partiledningen kan tänkas bestämma sig för att betrakta det här som bindande. Som jag ser det så ska i princip varje KF-ledamot vara rätt fri att rösta som man vill i sitt respektive fullmäktige, även om det kanske inte är hundraprocentigt enligt programmet. Partiet har haft en oroande tendens till centralisering av alltmer beslutsfattande de senaste åren, vilket stämmer dåligt med ett parti som åtminstone tidigare förespråkat ökad decentralisering och lokala beslut. Å andra sidan så är det ju nu positivt att mer fokus läggs (i kommunprogrammet) på närhetsprincipen, t.ex. genom att uppmuntra till kommundelningar. Nåja, jag får följa konferensen via nätet och telefon istället.

Skotten i Rödeby

Nu har det gått en vecka sedan de nu rikskända skotten i Rödeby. Mängder med artiklar har publicerats i ämnet och man får väl förmoda att det kommer att bli fler på ämnet allteftersom fallet sakta dras genom rättsprocessen.

det är alltid lite svårt att kommentera sådant här med massmedia som enda utgångspunkt. Grundregeln bör alltid vara att man inte ska tro på vad som står i tidningarna eftersom de oftast har fel i åtminstone något hänseende, men om man nu inte har förstahandskällor så är det svårt att undvika. Med reservation för eventuella missuppfattningar så har alltså ungefär följande hänt: en familj med ett handikappat barn blir trakasserad månader i sträck. Skadegörelse och direkta överfall anmäls till polisen utan att något händer. Till slut åker ungdomsgänget, som enligt uppgift också har trakasserat andra boende i området, hem till familjen mitt i natten. Enligt en del uppgifter som jag har sett så hade ungdomarna också någon sorts beväpning ("planka", men det är oklart). Fadern försöker avvisa dem och tar med sig hagelgeväret ut. Det slutar med att två ur ungdomgänget skjuts ned.


Frågan jag ställer mig är: vad är problemet?

Beter man sig på det sätt som de här snorungarna har gjort så ska man inte bli förvånad om man råkar illa ut till slut. Jag menar, ingen ska ju lura i mig att det där gänget åkte ut till familjens gård klockan ett på natten för att ge en försoningens kram, be om ursäkt för sitt tidigare uppträdande och bjuda på kakor. Mer troligt är att de var ute efter att hota och förnedra familjen ytterligare.

Festligt nog så har en DN-reporter varit vanvördig nog att ställa den uppenbara frågan till rikets ledande politiker ("Vad skulle familjefadern ha gjort, då?"). Ska man döma av de menlösa svaren så är det rätt uppenbart att den borgerliga regeringen knappast kommer göra säkerheten för brottsoffer bättre på något meningsfullt sätt. De flesta undviker frågorna (utom Hägglund, som åtminstone är ärlig nog att säga rent ut att pappan i familjen inte borde ha skjutit), men priset tas nog av justitieminister Asks svar i den här ordväxlingen:

"Finns det ungdomar som samhället måste skyddas mot?

- Nej."

Eh... jo?

Ett tack till Ted Ekeroth, som också har tagit upp den här frågan på ett bra sätt.

Ett år har gått

Nu har det alltså gått ett drygt år sedan valdagen och som kan kunde gissa så har såväl lokalradion som UNT börjat titta på hur vi och övriga partier i Upplands kommunfullmäktige har haft det under året.

Hur har det gått då? För oss så har verksamheten handlat allra mest om att få någorlunda ordning på KF och våra invalda representanter. Precis som för Sverigedemokraterna i stort så var våra invalda en blandning av förhandsregistrerade kandidater och personer som skrevs till på listorna på väljarinitiativ. Få av våra kommunfullmäktigeledamöter (inklusive undertecknad) har haft någon praktisk erfarenhet av att sitta i KF så vi har fått göra vårt bästa för att stötta varandra över kommungränserna. Själv har jag åkt runt en del till bl.a. Enköping och Heby för att diskutera KF-möten med våra lokala representanter.

I media har det ju framförts en del synpunkter på vår aktivitet i fullmäktige, men jag är rätt nöjd med vår verksamhet ändå. KF-arbetet är ingen tävling i att lägga flest motioner utan handlar om att representera sina väljare och stå för det program man gick till val på. Jag väljer ju alla gånger en rejäl sverigedemokrat till fullmäktige än en egoistisk folkpartist eller en självhatande VPK:are.

Bloggsömn....

(....)

*gäsp*

Oj, är det oktober redan? Det börjar kanske bli dags att väcka bloggen ur sin sömn och faktiskt komma med lite inlägg igen. Bättring krävs!

Det händer inte ofta...

...men ibland kan t.o.m. en sosse kommer med en klok synpunkt. Joel Malmqvist är en socialdemokratisk bloggare (med betydligt fler läsare än vad jag har här) som otroligt nog har lyckats klämma ur sig några kloka insikter om skolans värld.

Invandringsprogrammet del 2 - imperiet slår tillbaka

Precis som jag förväntade mig så har den förra posten dragit till sig en del uppmärksamhet och givetvis dök irriterade ND: are upp för att hävda att ND minsann är ett bättre parti än SD. Bland debattkommentarerna till mitt förra inlägg återfinns dessa inlägg, som här skall besvaras.

Nå, jag erkänner villigt att jag inte har läst ND:s samtliga programdokument. Jag räknade kallt med att någon ND:are skulle bli uppretad och själv börja rota fram citat ur partidokument som eventuellt skulle kunna tänkas motsäga min argumentation. Nu verkar det dock inte som om just de här två exemplen klarar det.

Det där med att pröva medborgarskap har jag redan skrivit om, även om jag kan hålla med om att vår skrivning är luddigare. Vad gäller det här med stadgar: ND:s ideologiska grund är ju vad jag kan förstå etnopluralismen, vilket inte är Sverigedemokraternas linje - så mycket är helt riktigt. Däremot finns det liknande skrivningar som de hr. Anonym anför i principprogrammet :

Ang. homogen befolkningssammansättning

”Ett uttalat mål att skapa ett pluralistiskt samhälle har medfört ett allvarligt hot mot den svenska nationen och dess homogena sammansättning. Det råder ingen tvekan om att en sådan politik utgör en elakartad kränkning av den nationalistiska principen.

Principen omöjliggör inte invandring. Däremot måste invandringen hållas på en sådan nivå att den inte i grunden förändrar befolkningssammansättningen på så vis att etniska enklaver uppstår. När så ändå har skett finns det två möjliga lösningar: a) återvandring och b) assimilering - det vill säga att de, som invandrat, tar till sig majoritetskulturen och på sikt uppgår i nationen.”

Ang. etnisk-kulturell likhet och nationalstatsprincipen

”Den viktigaste faktorn i ett tryggt, harmoniskt och solidariskt samhälle är den gemensamma identiteten, vilken i sin tur förutsätter en hög grad av etnisk och kulturell likhet bland befolkningen. Av det följer att den nationalistiska principen - principen om en stat, en nation - är grundläggande för Sverigedemokraternas politik.

Den nationalistiska principen bygger på idén om nationalstaten, att statens territoriella gränser ska överensstämma med de befolkningsmässiga gränserna. I sin ideala form är alltså ett sådant samhälle befolkningsmässigt homogent.”

Nu kan ju hr Anonym komma med invändningen att ND minsann har skrivit in sin etnopluralism i stadgarna, gubevars, och att de därför är mer stabila och långsiktiga än SD:s skrivning. Nå, det fina med principprogrammet är att vi faktiskt beslöt ( på RÅ 2004 tror jag) stadgeskydda hela vårt principprogram. Hela programmet är stadgar. Fint va?

Det nya invandringsprogrammet

Jag har utlovat en närmare titt på SD:s invandringspolitiska program, så det är väl dags nu. Ibland talar jag med mina gamla (f.d.) SD-kollegor Weine Berg och Jimmy Windeskog. De framhåller ibland hur kraschat SD har blivit och hur liberalt partiet är. Samma inställning får man ibland höra från unga arga nationalister och SD-sympatisörer som tycker att det är skräp med SD, att det inte händer något, att SD inte tar invandringsproblematiken på allvar och aldrig kommer att åstadkomma någonting etc.

Det enda partipolitiska alternativ som de unga radikalerna (och de lite äldre - eh Jimmy, Weine ;-) ) på allvar framhåller är ND (för min syn på ND, se det här inlägget).

Nåväl. Låt oss för ett ögonblick bortse från den uppenbara invändningen – att SD är det enda invandringskritiska alternativ som har lyckats nå framgångar i parlamentariska val – och i stället se till vilka krav som partiet faktiskt ställer. Om vi då jämför de krav som ND lägger fram (och då använder jag ND:s principprogram och valmanifestet från förra året) med SD:s invandringsprogram och arbetsmarknadsprogram så framträder en intressant bild.

ND: Samhället skall byggas utifrån svensk kultur och tradition. Islam och andra värdesystem som kolliderar med det västerländska fria tänkandet ska inte tillåtas att påverka samhällsstrukturen.

SD: Det primära målet med Sverigedemokraternas politik är att återupprätta en gemensam nationell identitet och därmed också en stark inre solidaritet i det svenska samhället. (…)Ett stärkande av den svenska kulturen. (…)Med mångkultur avser Sverigedemokraterna ett samhällssystem där främmande kulturer jämställs med, eller värderas högre än, ursprungskulturen och där staten på olika sätt uppmuntrar invandrare att behålla, eller förstärka, sina ursprungliga identiteter.

Kommentar: Båda partierna menar att här är det svenska värderingar som gäller.

ND: Stoppa diskrimineringen av svenskarna genom ”positiv särbehandlig” och ”kvotering” av utlänningar på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och vid antagning till utbildningar.

SD: Positiv särbehandling av invandrare betyder att svenskar slås ut från arbete. Detta är oacceptabelt för Sverigedemokraterna. Vi vill avskaffa alla former av lagar som syftar till att premiera vissa kategorier framför andra. Positiv särbehandling av en grupp innebär med automatik att andra människors rättigheter undertrycks.

Kommentar: Båda partierna vill stoppa diskrimineringen av svenskar.

ND: Nödstopp för all utomeuropeisk invandring

SD: Om dagens massinvandring får fortsätta kan det dock bli nödvändig med ett tillfälligt totalstopp för icke- västlig invandring, till dess att situationen i landet har blivit så stabil att en restriktiv sverigedemokratisk invandringspolitik kan börja implementeras.

Kommentar: SD-kravet är visserligen villkorat, men ställ er själva frågan: kommer de etablerade politikerna att ändra riktning? SD menar att stoppet skall vara tills situationen i Sverige är stabil (dvs underförstått ”tills det inte behövs längre” och det är naturligtvis vi som avgör när den stunden inträder) och rimligen tycker ND detsamma även om det inte sägs rent ut.

ND: Flyktingpolitiken måste utgå ifrån hjälp i närområdet, att hamna i Rinkeby eller Rosengård är ingen hållbar lösning.

SD: Ett betydligt mer effektivt och rättvist sätt att hjälpa människor i nöd är att sätta in hjälpen i krisområdenas närhet.

Kommentar: Tja. Ingen skillnad.

ND: Invandrare som inte är svenska medborgare ska återvända så fort situationen i hemlandet tillåter det.

SD: Alla uppehållstillstånd som tilldelas nytillkomna utlänningar skall vara tillfälliga. (…) Det tillfälliga uppehållstillståndet gäller för ett år i taget och för kvot- och konventionsflyktingar skall detta förnyas automatiskt så länge situationen i hemlandet är sådan att återvandring inte är möjligt. (…) I de fall där en person med uppehållstillstånd visar sig ha besökt det land han/hon sagt sig vara på flykt ifrån skall uppehållstillståndet förverkas och personen utvisas. (…) Personer som erhållit medborgarskap eller uppehållstillstånd på falska grunder, till exempel genom att ljuga om sin identitet eller genom att muta myndighetspersonal skall kunna få dessa indragna och utvisas.

Kommentar: Det här kan kanske sägas vara en skillnad. SD-kravet är inte riktigt lika absolut, men notera att SD också är inne på linjen att ompröva medborgarskap och uppehållstillstånd som getts på falska grunder. Det är också ND:s linje.

ND: Återflyttningsbidrag och utbildning i u-landshjälp ska stimulera invandrare som inte har skyddsbehov längre att återvända.

SD: Sverigedemokraterna vill koppla invandringspolitiken och återvandringspolitiken till biståndspolitiken på så sätt att man, i takt med att kostnaderna för invandring och integration minskar, kan angripa problemets grundorsaker istället. Delar av de ekonomiska resurser som frigörs ska satsas på att utbilda och anställa återvandrare i bistånds- och näringslivsprojekt som kommer återvändaren och dennes hemland tillgodo.

Kommentar: Jepp, det här gamla Jansson-kravet finns också hos ND.

ND: Biståndsavtal ska tecknas med länder som tar emot hemvändande invandrare.

SD: Det svenska biståndet skall även i högre grad riktas till länder eller närområden till konflikter som tar emot stora flyktinggrupper. Regeringar som vägrar att ta emot egna medborgare som avvisats eller utvisats från Sverige skall kunna gå miste om svenskt bistånd.

Kommentar: Ingen skillnad.

ND: Stoppa invandringen till Sverige från länder utanför den västerländska kulturkretsen och pröva alla medborgarskap och uppehållstillstånd utfärdade till invandrare från dessa länder. Återkalla medborgarskap och uppehållstillstånd som utfärdats på felaktiga grunder.

SD: Om dagens massinvandring får fortsätta kan det dock bli nödvändig med ett tillfälligt totalstopp för icke- västlig invandring, till dess att situationen i landet har blivit så stabil att en restriktiv sverigedemokratisk invandringspolitik kan börja implementeras. (…)Personer som erhållit medborgarskap eller uppehållstillstånd på falska grunder, till exempel genom att ljuga om sin identitet eller genom att muta myndighetspersonal skall kunna få dessa indragna och utvisas.

Kommentar: Notera detta – inte ens ND säger annat att det är de uppehållstillstånd och medborgarskap som givits på felaktiga grunder som ska upphävas. I övrigt är det ekonomiska incitament till frivillig återvandring som gäller.

Avslutningsvis: mitt syfte med det här är inte att säga att det inte finns skillnader mellan partierna eller att man lika gärna kan stödja ND som SD. ND har andra nackdelar som jag har berört tidigare. Jag säger helt enkelt att om man ska kritisera SD för vekhet i invandringsfrågan så ska man nog vara rätt tydlig med vilket alternativ det är man förespråkar. Uppenbarligen är det inte ND:s.

Budgetmötet över

Äntligen är två dagars ältande av budgetfrågor över. Entusiasmen hos undertecknad var lite begränsad, givet att alla på förhand visste hur det skulle gå. Borgarnas budget gick förstås igenom i sin helhet och skatten sänktes med tio öre. (Våra egna yrkanden finns här). Nu får vi bara hoppas att detta inte leder till fler skolnedläggningar, vilket det ryktas om. Som man kunde förvänta sig var det heller ingen som ville förklara varför det inte krävs någon beräkning av hur mycket 500 flyktingplatser kostar när finansieringen av halva antalet platser i åldringsvården debatterades i timtal.

Jag tror jag ska beskriva mötet genom att ge några utmärkelser:

Mötets fånigaste:
Sverigedemokraterna lägger ett förslag om fler folkomröstningar i kommunala beslutsfrågor. Jag frågar MP om inte de stödjer kommunala folkomröstningar längre. MP:s gruppledare bläddrar rastlöst igenom sina yrkanden och kommer raskt fram till att "hoppsan, vi glömde visst att ta med det". Ingen fara, säger jag, ni kan ansluta er till mitt yrkande. "Ehm, ehm, vet inte riktigt, vi får se" säger MP-gruppledaren och kilar iväg. Lite senare ger jag samma anbud till Gröna studenters boss, som dock nekar. Aldrig att de röstar för något som kan användas till omröstning om flyktingmottagning! Jag fnissar inombords åt att miljötomtarna ämnar yrka avslag på sin egen politik. När beslutdags kommer visar det sig dock att de efter en stunds konvulsioner lämnat ett eget förslag under sittande möte. De yrkar istället att kommunen ska införa fler folkomröstningar i kommunala beslutsfrågor för att stärka lokaldemokratin. Stor skillnad! Jag suckar och jämkar mig till MP:s förslag. Om någon ska bete sig som en femåring så ska det iallafall inte vara jag.

Mötets pinsammaste:
I en av de ca 300 omröstningarna trycker jag på fel knapp och råkar stödja ett förslag om att särskilt beakta äldre invandrares behov - ett diskriminerande förslag som jag gick sågade både i år och förra året. Jag rodnar och skriver ihop en korrigering till protokollet strax innan en folkpartist kommer fram och tråkar mig. Jag var röd om öronen i en timme efter det.

Mötets festligaste:
Jag blev kallad för kostymfascist av Stavros Giaganzoglou. Kul, det var ett tag sen! Man vet att de är oroliga när de tar till skällsord.

Mötets PK-hjälte:
Johan Lundqvist.

-Mörkrets krafter har nått kommunfullmäktige i Uppsala, nu är det rasism och främlingsfientlighet som kommit in i kommunens finrum, sa socialdemokraten Lena Hartwig.

Jag gick upp och svarade på det där och menade att mörkrets makter redan hade gjort sitt intåg i KF för länge sen, de sitter ju här framför mig (gest mot sossarna på första bänk).

Senare kom lokalradioreportern fram till mig och frågade vilka jag menade när jag sa så. Tja, sossarna, sa jag lite förvånat. OK, sa reportern med ett roat leende och knallade iväg. Jag undrade lite varför hon ställde frågan, men sen läste jag det här blogginlägget från en miljöpartist:

http://johan-l.blogspot.com/2007/05/budgetfullmktige.html

Efter några sekunder gick det upp ett ljus. "Mörka krafter" måste ju vara en rasistisk anspelning när det kommer från mig...

Efter riksårsmötet

Första kvällen efter RÅ 2007 börjar intrycken att sätta sig och det är dags för lite kommentarer.

Det första jag ska säga är att det var synnerligen glädjande att vi lyckades undvika de uppslitande stridigheter som har präglat de senaste årens årsmöten. Jag tänker inte sticka under stol med att jag ofta är kritisk till de beslut som partiledningen tar och att jag var så missnöjd med valberedningens första förslag till styrelse att jag hellre hade föreslagit omval av förra årets styrelse. Nu lyckades vi undvika detta och det är väl bara att hoppas på att de personer som nu valdes in i partiledningen kommer att göra ett bra jobb med nästa års nationella arbete. I samband med detta så får jag lov att säga att det är tråkigt att gamle Arnold åkte ur Ps i år. Han har om jag minns rätt suttit där sedan 1995 och har tjänat som kassör längre än någon SD:are kan minnas. Lycka till med din pensionärstillvaro, Arnold!

Den nya valberedningen fick ju se ett par tillskott med. Både Micke Jansson och Anders Westergren är gamla kämpar som jag verkligen uppskattar och de två har ju dessutom varit ordförande respektive andre vice ordförande i partiet under olika perioder. Dessutom valdes Linus Bylund från Stockholm in. Linus och jag tycker inte likadant särskilt ofta, men jag får lov att säga att det alltid är kul att slänga käft med honom när man träffas. Linus tycker att det är han som är partiets skämtare #1, men jag vet inte jag… Är man ett stockholmsskäggo med suspekt uppsyn så är man ju handikappad redan där, eller hur Linus? :-)

Det nya invandringspolitiska programmet har ju blivit anklagat för att både vara för radikalt och för liberalt samtidigt, beroende litegrann på vem man frågar. För min del hade man kanske kunnat få ändra några saker här och där (och vem vet, kanske blir det en motion i frågan tills nästa år) men i stort sett så tycker jag att programmet är tämligen acceptabelt. Det krävs några genomläsningar innan man ser programmets möjligheter, men när man väl har lusläst det så tycker t.o.m. en gammal gnällspik som jag att det kan duga, i vart fall ett tag.

Jag kan möjligen tycka att det var synd att de nya stadgeförändringarna röstades igenom så lättvindigt. Visserligen kan jag hålla med om att de nog gör att årsmötena förenklas, men målet med årsmötena är väl snarare som jag ser det att medlemmarna ska få ventilera sina åsikter och att man ska stimulera, inte begränsa, nya förslag att läggas fram på mötena? Jag fruktar att många av de nyare ombuden röstade igenom förändringarna utan att tänka på de potentiella långsiktiga konsekvenserna. Nåja, jag får hoppas att mina farhågor kommer på skam.

Det roligaste rent privat var nog ändå att träffa gamla och nya sverigedemokrater på den stora middag som traditionellt brukar åtfölja årsmötets andra dag. Det är alltid roligt att snacka med gamla veteraner som Martin Karlsson från Eslöv och nyare tillskott som Anders Kampl från Borlänge och Jonas Adolfsson från Upplands-Bro. Jag själv har ju turen att känna väldigt många sedan gamla tider men jag får hoppas att resten av upplandsombuden trivdes lika bra.

Hursomhelst, det här var nog det bästa årsmötet på länge. Väl mött nästa år!

Klar

Jag har skickat listan med våra budgetyrkanden till tjänstemännen.

Jag är intill döden trött. Mer senare.

Inför riksårsmötet

Nu är det snart dags. Idag håller jag och de övriga ombuden från Uppland på att organisera resan ner till Danmark för riksårsmöte utanför Sverige. Det här börjar bli stort nu. Blir det här det första året med direktsända mötesförhandlingar, tro? Hursomhelst kan man ju alltid hoppas att Expo inte släpps in på årets möte. Sverigedemokraterna har nog med fiender utan att släppa in dem på RÅ.

Jag ser att tidningen Fokus har börjat spekulera om maktstrider på riksårsmötet. Gratulerar. Det har varit maktstrider på varenda riksårsmöte sedan åtminstone 1998 (och det är ju ärligt talat lite av poängen med ett riksårsmöte - jag menar, vad ska man ha ett årsmöte till om man inte för en gångs skull kan låta medlemmarna vara rejält osams?) och jag gissar att det kommer att bli så nu med.

I väntan på årsmötet kan man kanske göra Gamla Gardet-testet (tack för det, Kastell/Windeskog!):

Tillhör du SD:s Gamla Garde?

1: Du argumenterar på årsmötet för att en person skall bli vald till styrelsen. Vilka argument använder du?
A: Du framhåller personens pålitliga och lojala karaktär, hans traditionsmedvetenhet och ideologiska kunnande och talar vackert om hans hårda och mångåriga arbete i sitt distrikt.
B: Du framhåller att han är kompetent, seriös och etablerad i samhället.

2: Du argumenterar på årsmötet för att en person INTE skall bli vald till styrelsen. Vilka argument använder du?
A: Du varnar för liberalisering och påpekar hans bristande erfarenhet och korta tid i partiet, med hänvisningar tio år bakåt till exempel på personer som kommit in för snabbt i partiet och vad de ställt till med.
B: Du varnar för sekterism och testuggande och ifrågasätter personens kompetens, samt påpekar eventuell förekomst i brottsregistret.

3: Vilket parti röstade du på innan du röstade på SD?
A: Centerpartiet, Socialdemokraterna eller har alltid röstat på SD.
B: Moderaterna, NyDemokrati eller Vänsterpartiet.

4: Massmedia angriper en känslig punkt i principprogrammet och saken tas upp till diskussion på årsmötet. Hur argumenterar du i den påföljande debatten?
A: "Vi måste lära våra företrädare att bättre argumentera för den här punkten, och eventuellt också göra en omformulering i texten. Men principen måste vara kvar, vi kan inte ändra vår ideologi på grund av påtryckningar från motståndare!"
B: "Vi måste så långt det är möjligt förminska våra motståndares måltavla och angreppsmöjligheter. Vi kan inte låta en enskild punkt stoppa våra tillväxtmöjligheter! Vi bör stryka den här punkten omedelbart!"

5: En partikamrat som röstar på samma sätt som du vid årsmötena gör något korkat som tas upp i massmedia. Hur agerar du?
A: Försöker stå solidariskt vid hans sida och i mån av möjlighet försvara honom utåt. Om det inte går så uppmanar du honom att avgå från sina officiella poster och ger honom en officiell reprimand.
B: Ser till att han omedelbart försvinner från alla officiella poster, skickar ut ett pressmeddelande där du "tar avstånd och fördömer i skarpaste ordalag" men håller fortfarande kontakten med honom och låter honom arbeta bakom kulisserna.

6: En partikamrat som INTE röstar på samma sätt som du vid årsmötena gör något korkat som tas upp i massmedia. Hur agerar du?
A: Uteslut honom!
B: Uteslut honom!

7: Kvinnor i styrelsen: Är de...
A: En mycket värdefull bonus om man kan hitta lämpliga kandidater, men inget vi skall eftersträva bara för att få feministiskt alibi.
B: En fullständig självklarhet! Ser bra ut på affischerna också, lockar många väljare.

8: Hur reagerar du på orden "etnicitet" och "repatriering"?
A: Inget särskilt, de har vi väl använt hur länge som helst?
B: Njaa... De är ju trots allt aaaningens belastade, så att säga... Ser inte bra ut i tidningarna om vi använder dem...

9: Anser du att det är extremt att kräva totalt utträde ur EU?
A: Är du dum eller?!!!
B: Inte direkt extremt... men det är inget krav som har något egenvärde i sig, inget vi får låta stå i vägen för våra tillväxtmöjligheter...

10: Vad tycker du om vår partisymbol [dvs. den gamla facklan]?
A: En vacker symbol för vår strävan efter frihet, och en som jag hoppas skall pryda många svenskars rockslag även om hundra år!
B: För all del, den är väl snygg... Men vi har väl ändå haft den rätt länge nu?

Om du har sex eller fler A-svar är det tillräckligt för att kunna räknas till Gamla Gardet och du är välkommen i klubben.

Vi ses på årsmötet!

Spärren är bruten

Så kom den då, den stora dagen. Dagen för Sverigedemokraternas första opinionsmätning med siffror över fyra procent. Det är knappt man vågar tro att det är sant. Det parti som jag gick med i hade opinionssiffror på ca 0,09%. Utvecklingen går framåt.

Gratulerar, Åkesson! Gratulerar, alla menige kämpar i ledet! Det här är en fin present inför årsmötet.

Vänstern vill inte ha ordning i skolan

Så, det är måndag kväll klockan 21.00. Alla i Uppsala kommunfullmäktige är trötta och debatten om borgarnas förslag till omdöme i och uppförande tragglar på. Alla vet hur det kommer att gå och precis som vanligt är det högvis med interpellationer på kö. Jag har precis bestämt mig för att gå hem lite tidigare och överlåta den sista timmen till vår suppleant, Jocke Hallin. Så går Rickard Malmström (mp) upp i talarstolen och gör mig urförbannad. Mitt anförande, i korthet:

”Bengt Sandblad (s) har ju egentligen rätt. Borgarnas förslag till omdöme i ordning kommer inte att lösa problemen i Uppsalas skolor. Det huvudsakliga felet med motionen är att den inte är tillräckligt långtgående. Det kommer alltid att finnas ett behov av att med tvångsmedel hålla ordning, tyvärr. Visserligen är det naturligtvis önskvärt med en god relation till eleverna och att skapa en vilja att lära sig (som socialisterna argumenterade för), men att tro att man kan komma dit enbart genom att le och se glad ut och hänvisa till ett luddigt definierat ”pedagogiskt ledarskap” (som miljöpartiet) är en ren önskedröm. Så god är inte mänskligheten.

Jag arbetar också inom skolans värld. Malmström säger att om en elev missköter sig är det lärarna som misslyckats. Jag undrar – om en elev har med sig en kniv till skolan och jag beslagtar den, är det då jag som lärare som har gjort fel? Om en elev slår ner en klasskamrat, är det mitt fel? Om elever konstant blir utmobbade av en klick i elevkåren, är det kollegiet man ska skylla på? Om en elev tar emot ett mobilsamtal på lektionen, är det då jag som ska hänga med huvudet och skämmas? Detta är ett rent barockt synsätt.

Denna motion (om ordningsomdöme) går inte tillräckligt långt. För min personliga del finge man gärna införa såväl skoluniform som ordningsbetyg och relegering, men i väntan på detta yrkar jag bifall till borgarnas motion. Någonstans ska man börja.”

Malmström försökte inte ens svara på allvar. Absurt nog gick sossarnas Lena Hartwig upp i talarstolen och talade om skolans misslyckande och hur allvarligt detta var. Jag påminde om att det var sossarna som varit den totalt dominerande politiska kraften under förra seklet, så är det någon man ska skylla för det misslyckandet så är det sossarna. Jag fick inget svar där.

Sen bröts mötet. Cirka 20 interpellationer bordlades och finns alltså kvar till nästa möte. Med den här takten tar det i snitt ett halvår för en interpellation att komma fram i dagordningen.

KF ikväll...

...tog tid. Som vanligt.

...hann inte med mer än en bråkdel av alla interpellationer. Som vanligt.

...fick fler inlämnade interpellationer än vad som avklarades.


Det är sent och det dags att hoppa i säng. Såhär efteråt vill jag ändå peka på en absurditet: det har häromdagen flaggats för ytterligare skolnedläggningar och att barnen skall bussas längre sträckor. Besparingsskäl anges, som vanligt. Ikväll på fullmäktige så inrättades några nya arvoderade poster i nämnderna, vilket ansågs betyda att mer pengar måste tillskjutas för politikerarvoden. Jag röstade för avslag och att dessa nya poster ska betalas med de pengar som redan finns. Jag förlorade, förstås.

Märkligt hur det alltid finns pengar till somliga saker, eh?